Fascinerande fakta som att 80 % har sökt information på nätet inför ett besök i en butik enligt (Google Sverige April 2011). Den här undersökning visar på vikten att vi behöver tillgodose användarnas behov att söka information på deras villkor.

Så vad händer om vi inte har gjort en mobilanpassning? Kort och gott det finns en stor risk att dom lämnar din site om dom te.x. inte kan se menyn eller läsa den text som finns publicerad.

I en tid där många företag inte har hunnit med att anpassa sin site för mobilen finns det stora möjligheter för er att bli en upstickare.

Har du någon gång sprungit eller planerar att springa ett maratonlopp? Du som löper vet att det kräver träning inför ett lopp och du vet att det är viktigt att ha rätt skor inför loppet. När köper du skor inför ett maratonlopp då?

Ett känt skomärke har konstaterat att majoriteten av maratonlöpare köper sina skor ca tre månader inför ett lopp. Med den informationen vet de när de ska köpa media för att marknadsföra sina skor. De gick steget längre i sin kommunikationsplan och ifrågasatte hur de kan få en hävstångseffekt genom att engagera sina potentiella kunder och öka konverteringen. Reklam i bland annat löpartidningar kompletterades med banners på nätet. Sociala medier användes genom att man fiskade efter information om inflytelserika bloggare inför loppet. Fem månader innan loppet hade man identifierat dem som i sociala medier skrivit om bland annat löpning och skor. När dessa löpare hamnade i köpfasen fem till tre månader innan loppet sökte man kontakt med löparna för att ge dem nyttig information med tips på bland annat teknik och kost på ett icke säljande sätt. Man byggde en relation och skapade förtroende hos de potentiella kunderna.

Denna taktik visade sig vara fem gånger så effektiv som internetannonser och krävde en betydligt mindre investering än media köp. Denna taktik tillåter skomärket att betygsätta sina potentiella kunder utefter deras mognad till köp. Kampanjen visade på en ökad försäljning och ett mätbart högre ROI.

12-9 månader innan

Beteende: Löparna börjar twittra och blogga om sina träningsprogram.

Kommunikation: Identifiera bloggare och twittrare. Inleda relationsbyggande och värdeskapande dialog genom processen genom att ge tips och råd på nästa steg i deras träningsprogram.

9-6 månader innan

Beteende: Twittrandet och bloggandet fortsätter. 19% av de identifierade går med i Marathon löparnas grupp på FB.

Kommunikation: Dialogen fortsätter. Initierar den traditionella marknadsföringen. Bygger förtroende och relation med löparna. Ger dem ytterligare tips på hur de kan träna inför loppet och användbara länkar.

6-3 månader innan

Beteende: Löparna börjar leta efter nya skor och utrustning. De söker på nätet efter teknikförbättringar.

Kommunikation: Erbjuder relevanta produkter som hjälper löparna att prestera bättre, genom sociala medier.

3 månader innan

Beteende: Löparna köper nya skor.

Kommunikation: Individuella erbjudanden och rabatter för att skapa köpincitament.

Denna typ av marknadsföring kräver en djup kundinsikt. För att åstadkomma resultat behöver du ha ett betygsytem och ett automationsprogram för din marknadsföring.

För att lära dig om dina kunders köpbeteende råder jag dig att undersöka hur dina nyblivna kunder navigerar under köpprocessen och följa deras konvertering genom stegen. Marknadsförare och säljare måste förstå varandras vikt och roller i processen. Det är viktigt att hitta var vi överbryggar varandra för att prestera bättre resultat med hjälp av den nya marknads- och säljstrategin.

Klicka här och skriv om du vill veta hur du kan göra!

Att Magnus har fått en kickstart med sitt nya företag genom en ny hemsida är det ingen tvekan om. Såhär fem dagar efter lanseringen kan vi se att han har haft över 250 unika besökare. Hans lansering av webbplatsen i sociala medier gav inte mindre än 58 likes och 23 kommentarer.

Det kul att ta fram koncept som där man får tänka utanför ramarna, det har jag gjort med Magnus Site. Siten innehåller endast en bild, en lång linje som följer med när man scrollar.

Ta gärna en titt!

www.magnusros.se

Enligt Gallups studier är det bara 15% av medarbetarna som upplever sig som känslomässigt engagerade i arbetet i en genomsnittlig organisation. Snittet är beräknat på en studie på 10 miljoner medarbetare, fördelat över västvärlden, såväl offentlig som privat sektor.

Vad beror det på att så få känner ett engagemang för sitt arbete och för verksamheten de jobbar i? Vad beror det på att så många som 18 % definieras som motarbetare?

Tanken som slår mig är att det troligtvis inte är någon som är motarbetare när de anställs. Är det någon gång vi är entusiastiska och engagerade är det när vi precis fått förtroendet till ett nytt uppdrag, en ny tjänst, en möjlighet att bidra och göra skillnad. Jag har också svårt att tro att någon medvetet planerar att bli motarbetare. Det innebär att motarbetare är något vi blir på vägen. Varför då? Hur då? När då?

Jag har själv varit motarbetare. Jag blev motarbetare på ett jobb, i en verksamhet jag varit anställd i några år och stormtrivts. Det som hände var att med en ledning, kom nya värderingar och en annan inriktning. Egentligen var det inget fel på vare sig personerna i ledningen, värderingarna eller inriktningen.  Felet var att det inte passade mig.

Jag ville inte jobba i den riktningen som ledningen hade bestämt. Jag hade svårt att bidra på bästa sätt utifrån mina styrkor, min erfarenhet och min kompetens. Jag började ifrågasätta, fortsatte att göra som jag gjort tidigare och tappade motivationen mer och mer. Min närmaste chef gav mig feedback. Det här dög inte. Jag fick skärpa till mig. Nu var det bestämt som det var och det var bara att gilla läget. Han hade rätt. Jag sa upp mig.

Hade min situation kunnat bli annorlunda? Hade jag kunnat bli känslomässigt engagerad igen och bidragit till det nya? Jag tror inte det. Det var för mycket i det nya som inte stämde med mig.

Däremot är jag övertygad om att många kan vara motarbetare i olika faser och situationer som faktiskt går att vända tillbaka till ett högt engagemang. Motarbetare kan vi nog bli alla till mans, i situationer då vi inte längre känner igen oss, då förväntningarna på oss förändras/ökas, då vi upplever att vår kompetens inte riktigt räcker till och då vi inte längre känner ett stöd och förtroende från vår chef.

Jag är övertygad om att i företag där det finns en öppenhet och ett mod hos både chefer och medarbetare att ha dialog om det som verkligen är, vart vi är på väg, vad som behövs för att verksamhet och individer ska utvecklas och hur det känns på vägen, har stora möjligheter att hantera förändringar och utveckling med bibehållet engagemang. Jag har även upplevt flera fall där engagemanget till och med har ökat, bara för att dialogen finns och människor är sedda i sin situation.

Min tro är att engagerade medarbetare behöver modiga chefer som vågar möta rädslor och som vågar se individer som just individer. Modiga chefer som vågar lita på att medarbetarna hittar sin väg till målet, och att de tar ansvar för att använda sina styrkor och erfarenhet på ett sätt som gynnar verksamheten. Om modet finns – finns förtroendet. Om förtroendet finns – kommer engagemanget. Om engagemanget finns – kommer prestationen.

Tidigt på söndag morgon var det en nervös känsla i startfållan då det fortfarande snöade rejält och tankarna flög iväg; Är det rätt fästvalla? Har jag något glid? Borde jag ätit mer? PANG, startskottet går och flera tusen stavar trycker på in i första lilla backen och det som inte får hända sker naturligtvis. Jag får en stav mellan benen och går i backen samtidigt som det stormar förbi åkare överallt.

Det visar sig snart att all nysnö gör att det blir svårkört och alla trycks in i ett enda långt led. När jag trycker på för allt vad jag har svarar det inte alls i kroppen trots alla förberedelser. När det inte går som jag planerat kommer en massa negativa tankar farande istället vilket resulterar i att jag känner mig ännu sämre och vid varvning är jag nära att bryta loppet, det är ju ändå inget som funkar.

Nu gäller det att byta fokus och jag försöker stänga av allt och sätta upp korta tydliga delmål för att få tillbaks lite positiva känslor igen. Helt plötsligt går det lite lättare igen vilket gör att jag kan börja blicka framåt och visualisera känslan av att korsa mållinjen och faktiskt fullfölja loppet.

Helt plötsligt ser jag målet och med en sista ansträngning tar jag mig över mållinjen och en underbar känsla sprider sig in i hela själen. Trots alla utmaningar och negativa tankar så lyckades jag slutföra loppet på tiden 3.03 vilket resulterade i 990:e plats.  Nu väntade en välbehövlig belöning i form av en rejäl pizza med en kall och god öl.

Ovanstående frågor bäddar för att tänka på sociala medier när du planerar årets aktiviteter. Det är självklart att vi ska byta visitkort, dela ut foldrar och samla på oss säckvis med skog för att sortera bort nio av tio träd som slängs efter denna fest. Detta är inget som går hem hos den yngre generationen. Med andra ord dina barn och barnbarn eller dina befintliga kunder och än viktigare framtida kunder.

Varför inte trycka upp QR-koder, som för övrigt kommer att bli en av årets stora trender? Sanna mina ord mot slutet av året. Varför inte byta ut den stela, dyra broschyren mot en film? Varför inte samla all information i en applikation?

Genom att integrera din offline- med online-närvaro kan du skapa fler leads och en större marknadsföring för din tjänst eller produkt och främst av allt ditt varumärke. I den digitala världen är det bara din fantasi som sätter gränser. Hur vill du associeras? Konservativ eller framåtsträvande och modern?

Du vill säkert framstå som branschledare på mässan. Varför då inte involvera sociala medier inför mässan för att bättre veta vad du ska presentera? Tänk att du kan vara den där personen på mässan som folk rekommenderar varandra att gå till. Den personen som precis förstod vad det var man ville få reda på och hjälpte att förstå. Med hjälp av sociala medier kan du ligga steget före genom att ta pulsen på mässans intressenter i förväg och veta vad besökarna vill få ut av mässan. De mest engagerade besökarna kommer att uttrycka sin röst i forumen. De mest engagerade besökarna är de som är nära ett köpbeslut eller de som betalar för att ställa ut.

Under mässan går vi runt med internet i fickan. Hur kan vi på ett kreativt sätt locka folk till vår monter, stanna hos oss, komma i kontakt med dem och följa upp efter mässan? Ja, då ska vi ta ett möte för att prata närmare om det!

Att leda och styra en verksamhet är många gånger svårt och utmanande. Speciellt om man upplever sig som ensam om ansvaret, ensam om idéerna och ensam om att förstå vad som behövs för att klara budget och uppsatta mål.

När känslan av att vara den enda som begriper har fått sitt grepp om oss, är det lätt att utöva ett kontrollerande och auktoritärt ledarskap. Vi utgår nämligen från att vi behöver tvinga andra till handling och att vi behöver kontrollera prestationer och beteenden. Vi vill ha maskiner som gör som vi säger, snabbt och effektivt.

I en omvärld där allt är föränderligt, där människor söker och får information snabbare än vi hinner blinka och där kunderna blir mer och mer medvetna om vilka alternativ som finns på marknaden, räcker väldigt sällan ett fåtal personers idéer och förslag på agerande.

Vi behöver komplettera oss med kompetenta och erfarna personer, som fattar vad som behövs i varje given situation, som vågar fatta beslut och agera självständigt för att möta kundens utmaning och erbjuda en lösning.

Vi behöver människor som vågar prova, vågar utvecklas och som lär av varandra. Vi behöver människor som ser det vi inte ser, som tänker det vi inte tänker, som gör det vi inte gör och inte heller kan.

För att få detta, behöver vi en styrning som bygger på att människor förstår vad det är vi finns till för, vad det är vi vill erbjuda samhället och våra kunder, och på vilket sätt vi vill göra det. Vi behöver en tydlig identitet som vägleder oss i vårt agerande och i våra beslut. Vi behöver en kultur som uppmanar till dialog och kreativitet. Vi behöver en stark självkänsla som ledare och ledning, för att inte känna oss kritiserade när vi får förslag inne från verksamheten och marknaden.

Vill vi hänga med in i framtiden, behöver vi anpassa hela verksamhetens agerande och lärande efter kunderna, snabbare än konkurrenterna. Då duger det inte med att fatta alla beslut själv och kontrollera alla som kopior av oss själva.

Våra kunder vill inte göra affärer med maskiner – de gör affärer med de människor som erbjuder de bästa lösningarna och ett ansvarstagande över tiden.

En lönsam och sund verksamhet präglas av såväl engagerade kunder och medarbetare, vi kallar det för det ”goda sambandet”

För att lyckas behöver verksamheten två fungerande processer:

• Den interna engagemangsprocessen – som handlar om att attrahera – rekrytera – utveckla – leda och behålla medarbetare med rätt talanger och attityd till verksamheten.

• Den externa engagemangsprocessen – som handlar om att skapa uppmärksamhet och engagemang för ditt erbjudande – vara värdeskapande i dina kundrelationer – göra en positiv skillnad i din leverans – behålla initiativet genom att erbjuda utveckling av kunden och kundens verksamhet även efter avslutat köp.

Det goda sambandet innebär att verksamheten utvecklas och drivs gemensamt av alla medarbetare i organisationen, oavsett roll och position. Att allas kompetens, erfarenhet, talang och kreativitet nyttjas där de som bäst behövs. Med en tydlig gemensam vision och målbild, tydliga värderingar och ramar för verksamheten och ett fokus på kunden, blir det lätt att förstå vad som behöver göras, vad som ska prioteras och hur vi ska kommunicera med kunderna.

När kunderna upplever att fokus ligger på deras situation, deras behov och att lösningarna som erbjuds är till för att skapa värde för dem, bygger vi förtroende och engagemang även hos kunderna. Engagerade kunder köper och stannar kvar! En viktig framgångsnyckel för hållbar lönsamhet!

Antagligen har du upptäckt att du och ditt team inte längre kan fortsätta på samma sätt som ni gjort tidigare för att nå ut till kunderna.

Jag är helt övertygat om att företag behöver uppdatera sin syn på konsumenter och deras köp-cykel.

Sättet vi tar emot och hanterar information har ritats om, idag kan vi alla hitta relevant information i alla dess former på bara några sekunder. Detta innebär att om jag vill köpa t.ex. en kamera kan jag snabbt hitta en oberoende källa som berättar vilken kamera som passar bäst för mig. Jag kan sedan gå in på olika prisjämförelse siter så som prisjakt för att se var jag kan köpa denna kamera billigast.
Allt utan att ha gått via en säljare i en butik.

Så hur ska du som säljare av tjänster och produkter anpassa dig till detta?
Hur ska du nå ut till kunderna när dom är redo att köpa?